Till toppen

Hem / Nyheter / Sommarintervju med Sabina Vesterlund om HKK:s nya kursplan

Den 17 juni 2022 kl. 14:41

Sommarintervju med Sabina Vesterlund om HKK:s nya kursplan

I höst får ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan en uppdaterad läro- och kursplan. Bland annat har Skolverket förändrat ett långsiktigt mål som nu handlar om att utveckla kunskaper om ekonomi och konsumtion. Det berättar Sabina Vesterlund, undervisningsråd på Skolverket som har varit med och tagit fram den nya läroplanen. Vi har ställt några frågor till Sabina Vesterlund om den nya läro- och kursplanen som börjar gälla från 1 juli 2022.

Hur skiljer sig innehållet i läroplanen jämfört med tidigare?

– I ämnet hem- och konsumentkunskaps kursplan i grundskolan och beträffande den kunskap som rör ekonomi och konsumtion så har vi förändrat ett långsiktigt mål som nu helt och hållet handlar om att utveckla kunskaper om ekonomi och konsumtion. Innehållet som handlar om privatekonomi och konsumtion har inte förändrats i så hög grad. Vi har försökt att skriva innehållet lite mer rakt på sak kan man säga. Det ska inte innebära någon nivåhöjning av kunskap eller utökat innehåll.

I HKK-ämnet ingår olika typer av sparande. Vad förväntas lärarna ta upp här?

– Skolverket lämnar i sina styrdokument utrymme för att lärare själva ska kunna välja innehåll inom vissa ramar och kunna anpassa sin undervisning utifrån elevernas tidigare erfarenheter.
– Sparandet handlar dels om att spara i vardagen genom att vara prismedveten och agera ekonomiskt hållbart. Men också
om att budgetera för olika utgifter och hur man kan spara för större eller mindre investeringar, samt hur man kan göra det på olika sätt utifrån olika syften med sitt sparande.

Hur skiljer sig begreppen ”olika sätt att spara” och ”spara pengar” mellan årskurs 1-6 och årskurs 7-9?

– Jag tänker att man behöver se att alla kunskapsområdets innehåll relaterar till varandra. I åk 1-6 står det ”olika sätt för spara och betala”. Här kan sparandet utgå från elevernas frågor och nyfikenhet och därifrån kan läraren bygga vidare. Hur gör eleverna när de betalar och sparar, hur kan man tänka och göra för att få pengarna att räcka till mer? Eller vad finns för olika sätt att spara på om jag vill spara månadspengen varje månad under ett år? Det finns många frågor att undersöka.
– I åk 7-9 är låna och spara pengar framskrivet i en punkt där även handla på kredit och teckna abonnemang ingår. Så det finns en relation till dessa begrepp i samband med att låna och spara här också. Låna och spara är inte heller fastlåst till ett sätt att låna eller spara. Jag tror det är bra om man utgår från elevernas tidigare erfarenheter och bygger på kunskapen därifrån.

Sparandet handlar dels om att spara i vardagen genom att vara prismedveten och agera ekonomiskt hållbart. Men också om att budgetera för olika utgifter och hur man kan spara för större eller mindre investeringar, samt hur man kan göra det på olika sätt utifrån olika syften med sitt sparande.

Vad var skälet till att ni gjorde ändringar i läroplanen?

– Alla ändringar är gjorda för att vi vill öka likvärdigheten i undervisningen, betona ämnenas specifika karaktär och betona ämnenas faktakunskaper. Ytterst vill vi att det ska det bidra till en ökad kunskapsutveckling för eleverna.

Har du något tips till de lärare som känner att de är i behov av vidareutbildning i att lära ut hur man kan spara på olika sätt?

– De nya skrivningarna i kursplanen för hem- och konsumentkunskap påverkar inte lärares behörighet att undervisa i ämnet. Men elevernas intresse för dessa frågor tror jag skulle kunna väckas genom exempelvis Finansinspektionens och Konsumentverkets webbutbildningar. Jag skulle också tipsa om att göra studiebesök hos en kundrådgivare på till exempel en bank med sina elever. Jag tror även på ämnesövergripande samarbeten med exempelvis samhällskunskapen för att möjliggöra att eleverna får mer tid till dessa frågor än vad som finns möjlighet att erbjuda inom ramen för hem- och konsumentkunskapen.
– Om man som lärare vill förbereda sig inför höstterminen finns massor av material att ta del av på Skolverkets webbplats, avslutar Sabina Vesterlund.


Nyhetsarkiv